KENT
Jag vet att du sover, känner värmen från din hud. Bara lukten gör mej svag, men jag vågar inte väcka dej nu. Jag skulle ge dej allting du pekar på men bara när du inte hör vågar jag säga så. Jag kan inte ens gå utan din luft i mina lungor, jag kan inte ens stå när du inte ser på och genomskinlig grå blir jag utan dina andetag. Min klocka har stannat. Under dina ögonlock fladdrar drömmarna förbi, inuti är du fjäderlätt och vit. Och utan ett ljud, mitt hjärta i din hand har jag tappat bort mitt språk det fastnar i ditt hår. Jag kan inte ens gå utan din luft i mina lungor, jag kan inte ens stå när du inte ser på och färglös som en tår blir jag utan dina andetag. Jag kan inte ens gå utan din luft i mina lungor, jag kan inte ens stå om du inte ser på och genomskinlig grå vad vore jag utan dina andetag. Vad vore jag
utan dina andetag?
utan dina andetag?
Kommentarer
Trackback
