minsann
Min kondition är på topp, Jo nog är den det alltid!
Imorse, då jag var lite smått stressad till skolan, begav jag mig med bestämda kliv mot busshållplatsen (som ligger ungefär sådär 250 meter bort från min ytterdörr)! På vägen såg jag självklart bussjäveln en hållplats ifrån min så vad gjorde väl jag om inte började löpa! Jag löpte som aldrig förr, fokuserade bara på mitt mål, (Blom skulle varit så nöjd om hon vetat)! En trafikfara var bara förnamnet men vad spelade det för roll när man skulle hinna med bussen!?
Jag sprang och jag såg hur bussen stannade på min hållplats,
jag sprang och jag insåg hur jävla trött jag faktiskt var,
jag sprang och insåg hur äckligt mycket mysig lera det skvätte upp i mitt ansikte!
Jag saktade ner sisådär 20 meter ifrån bussjäveln av orkeslöshet, vinkade till busschaffisen som; hade ögonkontakt med mig, log ett hånfullt leende, stängde igen bussens dörrar och gasade iväg! Jag blev så jävla arg men ungefär i samma veva som den jäveln for iväg i sin älskade buss insåg jag att jag inte längre kunde andas, att det var totalstopp i luftrören! Så istället för svära, sparka sönder hållplatsen och lägga ut en spikmatta tillägnad buss 113, greps jag av panik och såg mitt liv passera i revy, haha! Till slut hittade jag min anda och då börjadejag självklart storgråta, herregud! ♥
Imorse, då jag var lite smått stressad till skolan, begav jag mig med bestämda kliv mot busshållplatsen (som ligger ungefär sådär 250 meter bort från min ytterdörr)! På vägen såg jag självklart bussjäveln en hållplats ifrån min så vad gjorde väl jag om inte började löpa! Jag löpte som aldrig förr, fokuserade bara på mitt mål, (Blom skulle varit så nöjd om hon vetat)! En trafikfara var bara förnamnet men vad spelade det för roll när man skulle hinna med bussen!?
Jag sprang och jag såg hur bussen stannade på min hållplats,
jag sprang och jag insåg hur jävla trött jag faktiskt var,
jag sprang och insåg hur äckligt mycket mysig lera det skvätte upp i mitt ansikte!
Jag saktade ner sisådär 20 meter ifrån bussjäveln av orkeslöshet, vinkade till busschaffisen som; hade ögonkontakt med mig, log ett hånfullt leende, stängde igen bussens dörrar och gasade iväg! Jag blev så jävla arg men ungefär i samma veva som den jäveln for iväg i sin älskade buss insåg jag att jag inte längre kunde andas, att det var totalstopp i luftrören! Så istället för svära, sparka sönder hållplatsen och lägga ut en spikmatta tillägnad buss 113, greps jag av panik och såg mitt liv passera i revy, haha! Till slut hittade jag min anda och då börjadejag självklart storgråta, herregud! ♥
Kommentarer
Postat av: malin
ibland är man på topp gullet ;)
Trackback
