Lovisanilsson

Mitt oerhört viktiga och samtidigt skrämmande samtal jag hade planerat att ha med läraren idag, det samtalet blev aldrig av! Varför ta sig mödan att sätta sig på cykeln i ösregn och trampa till skolan för ett samtal man ändå bävrar för!? Så kunde jag ha tänkt och tro mig - så tänkte jag! Men jag blundade för mina bekväma tankar och kämpade mig dit, till skolan alltså! Och till vilken nytta sen? Låst, tomt och mörkt! Inte en jävel fick jag tag på... Och jag som trodde att lärarna halvt om halvt bodde på skolan! Och när man sen väl stod där och förgäves ryckte i den moderna pluggskolans dörrar och önskade allra djupast att någon/något/vadsomhelst skulle dyka upp och som i ett trollslag låsa upp dörrarna och med ett fingerknäpp trolla fram alla lärare - DÅ!!!! Då - börjar det självklart regna, ösregna! Där stod jag: trött, irriterad och blöt!
Nästa gång skulle man kanske prova att ringa först!?


Ge mig bekymmersfria dagar, sol och jägermeister!