Lovisanilsson

Två veckor och fem dagar. Så länge sedan var det jag bloggade, så jag tyckte det var dags nu. Lögn. I själva verket var det Simon som sa att det verkligen var god tid för en uppdatering, so here i am. Hej. Är ni kvar? I rädsla av att ha tappat min allra trognaste läsare här på bloggen måste jag nu förvissa mig om att hon finns kvar: Hossman, hallå är du där? I varje fall. Igår var jag lycklig, igår var jag så glad, igår var det vår och värme. Jag låg till och med nedkrupen under ett täcke på altan i solen och lät min näsa njuta av de underbara solstrålarna. Näsan blev fräknig och lovisa var nöjd. Idag. Vad händer? Det är nyansluten snö på marken, temperaturen ligger på nollan och allt är helt plötsligt så jävla deppigt. Jag längtar efter sol, sandaler och bara ben. Jag vill ha vår och jag vill ha det nu! Helst vill jag ha sommar. Jag vill kunna sitta på uteserveringar och njuta av en kall öl sent på kvällen utan att behöva frysa, jag vill kunna kliva upp tidigt på morgonen med solljuset som väckarklocka. Jag är trött på vintern. När jag tittar ut är kala träd och snöbeklädda tak allt jag ser, allt är dött och grått. Jag är så jävla trött på vintern. Fast om en månad kommer jag låta annorlunda. Om en månad kommer jag älska snö och vinter igen, för vem tycker om att åka skidor utan snö? Frankrike kommer bli helt underbart. Dit längtar jag nu. Och jag längtar verkligen efter dig en grå onsdag som den här. ♥