Lovisanilsson

Söndag den sjätte mars tvåtusenelva, jobbiga jobbiga jobbiga dag! Trodde aldrig att det skulle kännas så tungt att behöva ta farväl, men det gör så extremt jävla ont! Att hon låg där, världens sötaste varelse nerbäddad under en rosa filt, helt försvarslös och utan några krafter kvar, det gjorde så ont! Det gör ont i hjärtat, det smärtar i hela bröstet! Min vackra, kloka och annars så glada hund låg där helt utmattad, hon kunde inte resa sig upp och orkade knappt att andas! Det gjorde så ont att bevittna! Det var det jobbigaste farväl jag någonsin tvingats ta, men jag är så glad över att jag var på plats när hon somnade in! Min söta fina Molly, som funnits i mitt liv så länge jag kan minnas! Åh vad jag kommer sakna henne! Jag undrar: vem ska nu trösta mig när jag är ledsen, sitta längst fram i båten påväg till badplatsen, ligga och sola vid husknuten, vara sällskap vid bordet när vi fikar, tigga efter kärlek eller skälla tills jag blir tokig? Ingen kommer kunna göra det som du! Min älskade, älskade Molly! ♥