precis som astrid lindgren-figurerna

Tobbe har äntligen kommit hem och det blev ett himla kramkalas när han klev innanför hemmets dörrar! Nästan jämförbart med Bröderna Lejonhjärtans efterlängtade återseende och kramkalas i Nangijala. Nästan. Här fanns ingen körsbärslund och inte heller någon metdamm. Det var heller inga vita duvor inblandade. Och ingen av oss var ju faktiskt särskilt död! Tobbe kom med rakad skalle istället för med ett långt hårsvall i sin roll som Jonatan. Och jag är väl något längre än den typiske Skorpan-prototypen! Förresten, vet ni varför han kallas skorpan? Jo, det ska jag tala om. Det gör han för att Jonatan tycker så väldigt mycket om skorpor! Vad skulle tobbe kunna tänkas kalla mig? Göteborgs Rapé Portion? Hmm... Att vårat återseende var jämförbart med bröderna lejonhjärtas var väl kanske att ta i... Men kramades det gjorde vi, glada det var vi och breda leenden det fanns det gott om!




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0